Peking, mitt hjärtas stad

Idag på jobbet kom det in en kvinna. "Hallå har ni nåra semlerelle? Va kostarom?," "3 euro", "Åh fyfaen dä va ett prejs döh!" Jag stannade upp, tappade brickan med kaffekoppar och lystrade som en hund som hör sin kompis komma på långt avstånd.
Såhär såg jag ut ungefär
Jag frågade lyckligt var hon är ifrån och när jag fick höra det jag trodde så tror jag helt på riktigt att jag såg ut såhär:
 
Sedan skuttade jag och den där runt kvinnan såhär (i mitt huvud).
 
 
Mvh en (kanske lite väl) lokalpatriotisk tjej 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0